Totem - min rätt som urbefolkning del 2

Har ni tagit reda på vilka djur som är Ert kraftdjur? Jag har koll på mina iallafall...

Det finns många olika sätt att göra det på men mina har kommit till mig på lite underliga vägar.

När jag var liten fick jag först en Apa. Den dök upp i drömmar och visioner och jag skrev till och med små egna sånger om Apan.

Apan är snabb, vig och modig
I österländsk mytologi så var det en apa som var den verkliga hjälten då han befriade drottningen Sita som hade blivit bortförd av en demon. Apan har full kontroll när den rör sig i trädtopparna med mycket stor grace och skicklighet. Apan kan flytta sig från den ena platsen till den andra utan att bli upptäckt.
Den rör sig genom livet med grace och följsamhet fastnar sällan i gamla vanor och rutiner. Apan är intelligent, smart och anpassningsbar och använder dessa talanger genom kreativt problemlösande.
Apan är social, nyfiken och frågvis, ivrig att lära sig mer om vad som än korsar apans väg.

När jag befann mig i en svår kris i trettioårsåldern dök hjorten upp i en klardröm då den reste sig i all sin prakt från att ha legat helt gömd bakom en stor sten.
Trots att hjorten är försiktig till sin läggning är den samtidigt kraftfull och respekterad av andra för sin grace och karaktärsstyrka. Den står för förmågan att lyssna uppmärksamt, för uppoffring och för alternativa vägar och mål. Hjorten symboliserar balans och harmoni samt visar på styrkan i tacksamhet och givande. Hjorten är en försiktig och stillsam själ. Fast paradoxalt nog också äventyrlig då den tycker om att resa, men inte nödvändigt vis till andra länder och fysiska platser (även om det inte utesluts) utan till andra inre dimensioner.
Hjorten har en förmåga att ta sina drömmar och visioner och föra in dem i fysisk verklighet.
Hjorten är en mycket stabil och en välbalanserad individ med maskulin energi. Den är kompetent och tycker om att guida andra, oavsett om det är över fysisk eller andlig terräng.

Vid en shamankurs som jag gick när det var Primtöngel i Hällefors bestod en av uppgifterna i att vi skulle jobba två och två och hämta kraftdjur åt varandra. Min samarbetsparter Helen (undrar om hon minns detta) som jag hämtade en stor björn åt fick en vision av mitt tredje kraftdjur (men förhoppningsvis inte det sista kraftdjuret). En haj! Vilket var lite omvälvande - att få en haj som totem men samtidigt inte förvånande vid en närmare eftertanke.
Hajen är väktaren av familjen. Den har en förmåga till konstant rörelse och den har en stark förmåga att kunna beskydda sig själv. Den har kontakt med äldre visdom och är alltid beredd. Hajen är ursprunglig och går på rå instinkt.
Människor med hajen totem navigerar genom livet med ett specialiserad "roder" - en primal ursprunglig instinkt. Där målet är att skydda "det heliga".

Detta visar den genom sin ständiga rörelse. De rör sig hela tiden för att syresätta sina gälar. Deras rörelse genom livet - att aktivt gå vidare - säkerställer deras existens. Hajar har inte råd att vara stilla.
Hajar vet att död inte existerar eftersom de inte har något egentligt begrepp om döden. Bara om förändring och transformation. Hajar befinner sig i ett konstant tillstånd av förnyelse och vi med hajen som totem kommer alltid att bekräfta frånvaron av död.
Hajen rör sig i vattnet som står för känslor. De är fullständigt omgivna av känslor både utanför och inom sig men de är ändå coola och kontrollerade.
Det är viktigt att notera den inneboende dubbelheten här. Elementet vatten är esoteriskt symbol för känslor, drömmar och intuition så detta innebär inte att en haj symboliskt saknar känslor. Snarare tvärtom - den är en mästare på känslor!
Denna symboliska lektion är att: Vi kan sänkas ned i känslomässiga draman, men vi behöver inte uppslukas av dem.

En viktig gåva från hajen är "emotionell vishet".

Om du har spotify kan du här lyssna på Hjortens dans:

Sacred Spirit – Deer Dance

Min rätt som urbefolkning första delen