Knorrs rismjölssoppa under falskt namn

Har läst om ”Den hemlige kocken” för andra gången. Jag är snabbtänkt, lättlärd och skaffar mig snabbt en helhetsbild över diverse ämnesområden men jag glömmer fort detaljer och fakta och behöver därför nöta in vissa saker för att de ska sitta.
Vissa saker fastnar ändå direkt redan vid första läsningen som det här med glutamaterna.
Det vill säga kemiska beteckningar från E620 till E627 som också går under namnet smakförstärkare. Jag har sedan förra läsningen helt slutat köpa produkter där man på innehållsförteckningens mikroskopiska text kan utläsa någon av dessa beteckningar. (INGA undantag görs i detta fall). Inte nog med att dessa tillsatser är ytterst tvivelaktiga rent hälsomässigt speciellt för lite känsligare personer (de är t.ex. förbjudna i barnmat) deras vardagliga namn säger också en hel del om varför man måste tillsätta dessa i maten vi ska äta. Det är helt enkelt för att vi ska få ned de hårt industriprocessade livsmedlen som förlorat sin smak i tillverkningsprocessen alternativt att råvarorna är undermåliga redan från början. Smakförstärkare lurar våra sinnen att uppfatta maten som mer aromatisk än den är. Ta t.ex. smörgåsskinka. Inte nog med att smaken av rökning i de flest fall kommer ifrån kemiskt framställda rökaromer, man sprutar dessutom in vatten i skinkan för att den ska väga mer och sedan tillsätts smakförstärkare för att det överhuvudtaget skall smaka någonting.

Jag kommer förmodligen få läsa om boken ytterligare ett antal gånger till för att minnas detaljer jag verkligen vill lägga på minnet.

Vid denna läsning var det kapitlet om aromer som bet sig fast hårdast. Aromämnen som oftast men inte alltid står sist i innehållsförteckningen. Det är liten mängd men det berättar bara vad kraftfulla dessa ämnen är.

Tyvärr behöver inte livsmedelsindustrin specificera exakt vilken arom som är använd utan beteckning aromämne räcker. Klart är i alla fall att på samma sätt som att det är smakförstärkare som får den vatten fyllda skinkan att verka mer aromatisk än den är så får aromer t.ex. jordgubbsfyllningar i kakor och glass att smaka jordgubbar trots att det inte finns en endaste jordgubbe i varan. Aromämnes kemiindustri är gigantisk och här fuskar man fram smaker i alla led.
Eller vad sägs om en kycklingsoppa från Knorr som endast innehåller 1,7 procent kyckling. Det är helt ofattbart att Knorr får kalla denna kemiska gegga för kycklingsoppa utan att åka fast för bedrägeri?

Här är innehållsförteckningen direkt från Unilevers svenska hemsida:

Rismjöl, modifierad stärkelse, salt, vegetabiliskt fett, arom (med bl.a. jästextrakt), maltodextrin, kyckling 1,7%, kryddor, antioxidationsmedel (E 310, E 320).

Kyckling kommer på tredje plats från SLUTET och det inser vem som helst att inte är det den stressade kycklingen som ger smak av kyckling till detta hopkok. Eftersom Rismjöl är största ingrediensen borde väl soppan i sanningens namn heta ”Rismjölssoppa”. Det som möjligen smakar något likt kyckling i denna soppa kommer alltså från aromer på fjärde plats. Det innebär att kemister försökt efterlikna kycklingsmak på kemisk väg. Vad det vegetabiliska fettet är för något kan man bara ana….