söndag 31 maj 2009

Hänryckningens helg

Perfekt tajming blev det. Idag blommar syrenerna. Även kaprifolen har börjat blomma vid ytterdörren och det är en fröjd att gå ut och in när det skymmer. Kaprifolen doftar nämligen endast på kvällen och det slår allt i doftväg. Jag funderar nästan på att sova på stentrappan.
Nu kan det inte bli finare än så här. Det är så vackert att det gör ont. Jätteont...

Elitlopp i soffan framför TV:n

Inte för att jag förstår varför men inför varje elitloppsstart varje år får jag fjärilar i magen och blir nervös som om jag skulle köra själv. Men jag har ingen häst som är med, jag kör inte travhäst nuförtiden, jag spelar inte ens i loppet och det kvittar egentligen lika vem som vinner. Ändå sitter jag där med en klump i halsen och känner mig till och med lite tårögd.
Kanske är det för att jag vill att alla ska vinna?
För att hästar är så ärliga och kämpar så ini helvete?

"Idrottspsykologen: En fantastisk prestation"

tisdag 26 maj 2009

Murstensdalen - bonus i Maj

Det blev en bonusgång i maj. Det var systern som "lurade" ut pappan och mig till Murstensdalen på en extra övernattningstur. Murstensdalen är det näst största och mest vildmarksartade av naturreservaten i Örebro län efter Kindla kan man läsa på Länsstyrelsens hemsida. Till vindskyddet längst bort skulle systern absolut så över stock och sten med packning vandrade vi en ganska svettig tur 4 km in i reservatet till den lilla sjön Lången. Där stod ett vindskydd och balanserade på några fjuttiga små stenar.
Att vandra bland de gamla tallarna i Murstensdalen är nästan som att vandra i Norrland och jag undrar hur jag tidigare kunnat missa detta fina reservat. Men nu blir det garanterat fler gånger för på hemvägen gick vi förbi ändå finare sovplatser.
Denna fina försommarkväll slapp jag att gå in när klockan slog sängen. Efter en god middag med Tortillas från grillhalstret sov jag underbart gott hela natten och vaknade endast ett par gånger då hunden bökade runt bland liggunderlag och sovsäckar. Inte ens de envetna gökarna som kokoade hela kvällen lyckades hålla mig vaken.





söndag 24 maj 2009

Mellan hägg och syren


Mellan hägg och syren har jag semester. Det är meningen att någon ska se på när liljekonvaljerna växer.

Vad hägg beträffar så har vi i hyttan hur mycket som helst. Doften från de vita små blommorna är som bedövande framåt kvällen - söt och kryddig och nästan som berusad av den vandrar jag runt i den skira grönskan. Jag vill inte gå in fast klockan är sängen slagen. Ett par sångsvanar passerar, rödhaken spelar ännu i buskarna och på andra sidan älven hör jag på avstånd de små lammen bäa efter sina mammor. Kan någon stanna den där tiden nu? Jag vill hoppa av.....

tisdag 19 maj 2009

Pensionärspower

Att bo i kollektiv är egentligen inte min grej. Jag vill helst vara ifred. Jag avskyr folksamlingar.
Ofta bor folk i kollektiv när de är i tjugoårsåldern och sedan slutar det med att de sitter ensamma i stugor och lägenheter i 80 årsåldern. Det borde väl ändå vara tvärtom? Vad ska man med kollektiv till när man är tjugo? Då är man ju ändå aldrig hemma.

När fan blir gammal blir han religiös så jag har en plan. Det kan kanske tyckas lite tidigt att tänka på det nu men eftersom jag är dålig på att pensionsspara måste jag tänka ut något annat.
När jag blir 75 ska jag bilda kollektiv!
Jag har tänkt ut det så här att i en grupp om till exempel åtta-tio personer med medelålder på runt 82 borde rimligtvis åldern ha tagit sig lite olika uttryck på individnivå. På ett ordinärt äldreboende är några rullstolsbundna alternativt har grön starr men är helt klara i huvudet och har bara blivit visare med åren. Andra virrar omkring på friska ben med starka armar men är helt borta i knoppen. Några blir argare och argare med åldern alternativt ledsnare och ledsnare och gråter mycket. Andra kan spela elgitarr, sjunga eller är bra på att berätta roliga historier.
Ett kollektiv måste alltså vara det ultimata vid den åldern. Då skulle man kunna utnyttja alla delar och få något som är helt.

De som är klara i huvudet håller reda på vilken dag det är, vad klockan är, var alla bor och vad de heter. De tar också hand om hemtjänsträkningen, bredbandet och fjärrkontrollen till TV:n. De som är virriga i bollen men friska i kroppen, hugger ved, skottar snö, dammsuger, vattnar blommor och matar katten.
De som är arga eller gråter tar hand om alla telefonsamtalen till Kommunen och Landstinget - till biståndshandläggare, hemtjänst och vårdcentraler. Och slutligen tar ett gäng hand om underhållningen.

Jag har redan sett ut några lämpliga byggnader här i trakten och jag har faktiskt redan ett par intressenter till mitt kollektiv.
Ingen behöver sitta ensam nånstans och hemtjänsten behöver bara stanna på ett ställe.

söndag 17 maj 2009

Horseman(sheep)ship

Hästar och får går bra ihop kan man läsa i forum och bloggar, att de ignorerar varandra. Jag hoppas att de har rätt även om jag ställer mig aningen tvekande. Då vi släppte Kokopelli idag sprang han in i fårskocken det första han gjorde så det sprätte iväg lamm åt alla håll. När han märkte att han hade kontroll på de små liven lugnade han ner sig och resten av dagen betedde han sig enligt regelboken och fåren vilar här ut sig efter första chocken.



Om jag någon gång sagt att jag ska göra salami av Kokopelli så tar jag tillbaka det nu. Han har verkligen skärpt till sig de sista åren efter en fullständigt rabiat unghästtid.
Det är lite prazzligt när hästarna ska hem för kvällen för det är (förutom 26 får som helst ska vara kvar i hagen även efter grindpasseringen) två elband och tre spiralgrindar som svi ska trassla igenom och det är dessvärre också ett brett grindhål. Ensam med två hästar i grimma och grimskaft är det inget för amatörer. Det vill till att man har två lydiga hästar som fattar grejen, kan backa på kommando och som har vett att stå still med grimskaft på marken medan jag grejar med grinden och elströmbrytare om man säger så. Pat Parelli släng dig i väggen, nu pratar vi horsemanship eller borde man säga horsemansheep.

Kvällens utpassering var klockren och tur var väl det eftersom vi började med det lättaste. Nyskrämda får fjärran från grinden, blå himmel, insektsfritt OCH vindstilla. Jag kan få ta tillbaka det här också när det varit 15 sekundmeter och åskväder någon kväll. Eller varför inte med miljarder knott? Det kan alltså bli värre så det jag är glad att det åtminstone startade med en toppnotering.

lördag 16 maj 2009

Snordimma

När jag slog upp mina gröna i morse trodde jag först att jag skulle få tillbringa hela dagen i sängen. Fast efter en del spottande och fräsande och ett antal krutisladdningar som sköljde bort värsta geggan har jag faktiskt klarat dagen riktigt bra. Jag orkade till och med släpa ut den 11 kg tunga westernsadeln ur boa och kasta upp på Kokopelli för en ridtur. En ganska stillsam ridtur men iallafall. Det är tur att man har en sådan hygglig och samarbetsvillig häst. Nu framåt aftonen är jag åter inne i dimman - jag har dock sett ljuset.

torsdag 14 maj 2009

Vårtrötthet och vårrus

Det är kavens så att man längtar till hösten? Begreppet vårtrötthet har nått nya dimensioner. Jag är så fruktansvärt trött så det känns som om jag skulle kunna stå och sova. På ett seminarium förra veckan fick jag nypa mig i låren för att inte somna på första bänkraden och det redan före lunch. Jag såg och ser som i kors mest hela tiden. Jag har släpat benen efter mig i en veckas tid och till och med att vattna plantorna i växthuset har känns som ett mastodontprojekt.

Tydligen är det så att när immunförsvaret aktiveras så bildas speciella ämnen s.k. cytokiner som ger trötthet. Det är för att tala om för kroppen att den ska ta det lugnt och vila och vad gör ägaren av denna kropp då? Åker 12 mil med buss för att springa 5 kilometer på Vårruset i Karlstad för att komma hem och ramla i säng framåt midnatt. Jag lyckades under 29 minuter och 17 sekunder förtränga alla varningssignalerande cytokiner och hänga på alla de andra 8000 kvinnorna. Inte undra på att jag känner mig halvdöd idag med en lätt huvudvärk och så har jag fått ont i halsen också.

Fast det är på sätt och vis är det en tröst att få veta att man nog har en infektion för annars kunde jag nästan tro att det är nåt allvarligt. Men det är nog immunförsvaret som går på högvarv? Jag borde gå och lägga mig bums, men jag ska bara.......... 8-/

tisdag 12 maj 2009

Nördvarning

Jag har köpt en ny mobiltelefon eller köpt och köpt förresten skaffat ett dyrt abonnemang där telefonen så att säga ingick i paketet. Jag som aldrig skulle ha nån mobil överhuvudtaget en gång i tiden.

Det är så mycket finesser att jag först knappt klarade av att ringa ett vanligt samtal - fast det kvittar väl egentligen? Det är ändå ganska trist att tala i telefon ärligt talat. När jag var femton kunde jag sitta i timmar fast nu försöker jag klara av samtalen så fort det bara går.

Men jag kan surfa på internet, uppdatera Facebook och den innehåller en GPS som jag fått fräs på - fast lite topografiska kartor hade inte skadat. Får scanna nätet någon dag så kanske det löser sig, det ska ju helst fungera utan ytterligare program.
Jag stör mig dock på att jag inte kan göra smileysar när jag skriver SMS om man skaffar en mobiltelefon för närmare sex tusen borde väl en sådan enkel sak som några roliga gubbar vara standard? Fast jag misstänker dessvärre att den innehåller många andra finesser som jag ännu inte listat ut. Jag har att göra mellan tändadet av fler eldar.


För så här ser INTE min ut..... inte än ;-)






fredag 1 maj 2009

Kaljoxa på valborg

Denna valborg bar det av för maj månads ordinarie övernattning. Ett valborgsmässobål i miniatyr tändes i ett naturreservatet till Kaljoxadalen som är en del av Nitälvsdalen.
Väl där vandrade vi upp på Nils-Petterberget med vår packning och hittade ett underbart litet vindskydd med en väldigt speciell eldningsplats anordnad med utsikt över bergen på andra sidan dalen. Eldstaden var på en stor flat trekantig sten som samtidigt fungerade som bord med bänkar vid sidan av.
Det blev renskavsklämmor och grillkorv till kvällsmat och eftersom den enda som fick plats att sova i vindskyddet var hunden bäddade vi andra i mossan runtomkring.
Natten var stjänklar och mild. En pärlugglas porlande PoPoPoPoPopo PoPoPoPoPopo höll oss sällskap till långt in på småtimmarna. Det var vackert och mystiskt men jag måste erkänna att popoandet blev lite väl tjatigt framåt småtimmarna.
1 maj vaknade vi till fågelkvitter och blå himmel och vi drog oss kvar till långt framåt lunch innan vi begav oss av hemåt.
Härligt med uteliv! Jag är helnöjd med sovsäcken som håller värmen mer än väl. Här näst står kängor och en ordentlig ryggsäck på inköpslistan, den lilla tursäcken kanske funkar över sommaren men till vintern krävs det mer kläder i packningen.