Jag tvärslutade efter år av upptrappning och gick utan avvänjning från säkert 50 julkort till absolut 0 vilket i början var lätt ångestframkallande.
Hur skulle det nu bli?
Ett år efteråt trillade det ned julkort i brevlådan iallafall men sedan inträffar det märkliga eller borde man skriva förväntade? Det kom nästan inga julkort till Kokospelle.
Rätta mig om jag har fel men de allra flesta skickar uppenbarligen julkort för att andra skickar till dom. Man sätter sig helt enkelt med förra årets bunt och så skickar man till dom man fick av förra året. Är någon inte med i dragningen blir den utan. Undantag finns dock för jag har några trogna som förser mig med en liten behändig hög varje år som får plats i julkortshållaren.
Nuförtiden kan även jag göra lite sporadiska utskick utan att få totalt återfall. 
2 kommentarer:
Javisst var det så...man skickade till dom man fått av året innan...damp det ner något i mellandagarna så var det snabbt iväg och ordna med nyårskort och skicka...
Jag har alltså också lagt av med julkort sen länge nu...ett och annat dräller iväg men det är sällan. Saknar det inte men de första åren gick jag och funderade på varför det inte kom några kort i brevlådan...men kom på vad detta berodde på...hi hi...Så knäppa grejer vi håller på med...
Kram från Malin
Inte riktigt så här hos oss. Jag är definitivt ingen julpysslare ( tycker snarare att den här tiden bjuder på stress och tomteterror) men julkorten är näst intill heliga för mig. Jag skickar till gamla vänner. Även om vi bara upprätthåller kontakt med julkort + något litet till om året betyder hälsningen att "Allt är väl här i stugan" och man vet att läget är under kontroll. Ett par extra ord på kortet och man kan bli full i skratt och vet precis vad som avses.Jag postade mina idag och i brevlådan låg ett från äldste sonens första dagmamma. Sonen är 31 nu...
Skicka en kommentar