Tessys vintercamping vid Nitälven

Den här helgen skulle vi bara ut och sova. Pappans nya sovsäck måste ju testas innan vintern är slut för i år. Kruxet var bara att hitta plogad väg eftersom vissa hade tider att passa kommande måndagmorgon, det var busspassning och örnspaning på programmet. Men det var vad vi trodde så långt.... det visade sig att allt detta skulle bli inställt allteftersom. Men det visste vi inte i planeringsstadiet.

Söndagen var iallafall strålande vacker och efter en del roddande bestämde vi oss slutligen för vårt stamställe vid Nitälvens strand. Det är en plats att återkomma till och eftersom vi både hört vargar yla och haft osynligt besök så drar platsen oss tillbaka som med en osynlig hand.

Vandraren som dansade med vargen i Novembernatten
Vargyl och blixtar i Nitälvsdalen

Jag och pappa åkte först och lilla systern skulle komma efter då hon skulle mata in fåren i tältet. Nu blev det inte så eftersom en tacka helt otippat började lamma i denna bistra mars och det blev komplikationer. Ett SMS anlände kort efter ankomst till Dansarbacken att systern inte kunde komma.

Lite trist start.



Lite dåligt med ved också visade det sig strax därpå och den som fanns var minst sagt också rätt trist och brann ytterst tveksamt. Denna bild skulle man kunna säga är ett granrismontage för fotograferingens skull. Så här såg det ut bara en kort sekund. Vi fick resten av timmarna fjäska som satan för de ganska få halvsura vedpinnarna som ändå fanns att hålla sig hjälpligt brinnande och vi höll faktiskt en brasa hela kvällen men det var ett fasligt spring och plock med pinnar i buskarna. Slarvigt länsstyrelsen! . Nu vet jag varför sågar yxor är så slöa det är för att man inte ska kunna fälla något träd eller elda upp kojan. Hamburgarna blev grillade i ett gnistregn av granris och vi fick i oss lite mat och även kaffe framåt kvällen. Det blev gott  men aningen starkt och det blev egentligen lite för mycket kaffe för två personer. Isen låg tjock på Nitälven och inte hade vi överdrivet mycket vatten med oss så att diska ur kannan kändes slösaktigt på fler än ett sätt. Det fick bli ett experiment - kunde faster Anna koka om bönor i Bergmästarbacken så kunde väl vi - alltså fick bönorna ligga kvar och frysa till sig under natten för att sedan bli kokade på igen. Pappa trodde det skulle bli hur äckligt som helst men det blev faktiskt helt ok. Jag fegade dock och drack te i vanlig ordning.
Natten var för övrigt svinkall och precis innan solen gick upp gissar jag att temperaturen sjönk ned mot minst 15-16 minusgrader. Så nog blev sovsäcken testad alltid och dessvärre var det lite småkallt i bådas våra sovsäckar. Och veden var ju inte precis bättre på morgonen men med lite tålamod, halvfrusna fingrar och ännu mer granris blev det eld även dag två och vi fick upp temperaturen. Men nu är veden så jävla helslut som den kan bli - så ifall ni ska dit rekommenderas eget medtag.

Om platsen var en gammal bekanting så är hunden Tessys introduktion i uteliggarelivet en nyhet. Första natten i eget tält gick lysande dock efter en del inledande tveksamheter. Endast en kissetur vid halv tretiden i månskenet och då passade människorna också på. Vackert och magiskt. Sedan bäddade hon loss i tältet igen i bästa Tessystil. En stil som måste ses för att förstås....Här till vänster går hon lös på en burk som innehållit dagens människofrukost. Här är hon kopplad för vår mat-ros skull.

Här har hon efter en hel del mankemang med bäddningen kommit till ro på fårskinnet i sitt lilla tält.

 

 

Här roar hon sig själv med att kasta vedträt till sig själv och sedan hämta det. Hon hade en hel del egna bestyr på denna utflykt

Vinterspår - ut ur garderoben

Jag har haft min första utställning och varit med i lokalblaskan. Jag hade dock aldrig vågat om det inte varit för Maria i Löa och hennes uppmuntran samt att jag och mina vänner fick vara i hennes lokaler på Aurora Center i Lindesberg. Jag trodde det skulle var pirrigare än det var att gå ut med bilderna i offentligenheten efter att ha målat för lådor och garderober i många år. Men det kändes faktiskt helt ok att komma ut. Det är liksom dags nu. Några bilder kan ses här nedan.

Tjärstubbseld vid Rågrecken i januari

Den som tycker att vi ballat ur lite med uteliggarnätterna har alldeles rätt. Det har vi. Men nu är vi på gång igen efter att lilla Tessy växt till sig. Dagen började dock INTE bra och vi trodde att allt skulle gå i stå när fina Zorrokatten blev allvarligt sjuk på förmiddagen. Kisseriet strejkade och det blev stopp. Om en katt eller vem det vara må får stopp på kisseriet är det bråttom. Vi fick hals över huvud åka i ilfart till jourhavande veterinär i Lindesberg för spolning. Zorro blev sövd och urinblåsan urspolad. Väl hemma var Zorro trött och hängig men framåt eftermiddagen gick det till sist åt rätt håll. Med stränga instruktioner till sambon om hur sjuklingen skulle omhändertas kunde vi trots allt sent omsider ge oss av till sjön Rågrecken för en utenatt. Det är ganska långt upp till vänster i bilden och i området ska det finnas en vargflock med hela sju vargar ( och som vi i vanlig ordning inte såg skymten av)

Visa större karta

Väl där togs vi emot av Andreas som gjort en fin lägereld med framsläpad tjärstubbe.  På bilden till vänster njuter Chikoro och jag av lugnet vid brasan.

Vi fick sedan hamburgare med hembakt hamburgerbröd samt kaffe. Vi gick och lade oss under bar himmel med en vacker fullmåne som lös igenom det tunna molntäcket. Chikoro gick och lade sig i sitt hundtält och lilla Tessy fann sig med undantag för ett stressrally vid tvåtiden på natten väl tillrätta i pappans enmanstält. En del undrar frågande om vi inte fryser när vi ligger ute på vintern? Men det gör vi sällan och efter en snabbtitt på min utrustning  kan man konstaterat att jag har ganska rejäl packning- en riktig fegispackning - först ett vanligt liggunderlag av skumgummimodell, sedan ett uppblåsbart i "rysplast" ovanpå detta och sedan uppepå detta ett torkat renskinn, sedan kommer sovsäcken med comforttemperatur för män(!) på minus nio grader, ett sovsäcksöverdrag utanpå sovsäcken vilket bör göra ännu nån grad och sedan en gammal hästfilt slängt över hela härligheten (det är knappt man hittar in). Jag har sedan ett vanligt funktionsunderställ och sedan nåt hellyhansenluddigt underställ på det samt en mössa. Så nej vi fryser inte när vi sover i alla fall men ibland kan det hända att man vaknar blöt i svett. Det kan dock vara lite handkallt innan man kommer på plats om man säger så.

Med nyinköpt supersovsäck som är comfortabel för män ned till minus 25 grader har Andreas nu tillsammans med murikkan permanentat sin plats hos  uteliggarna och frågade direkt på morgonen:
- När ska vi sova ute nästa gång?
- I februari förstås, sa vi andra och föreslog snabbt att det här med uppstekt pannkaka till frukost bör bli en tradition.

Tessy hade iallafall bästa sängen med sig:

Livspusslet - good enough

Det där "livspusslet" som vissa tydligen inte klarar av att lägga? Det har jag lagt klart för länge sedan och jag fattar inte vad som är så svårt. Det är väl som vanligt när man lägger pussel att det kommer att fattas några bitar och inte heller passar alla bitar precis där man hade tänkt från början. Men jag kan se vad det föreställer och det är tillräckligt bra.

Jag tycker om jag tänker efter att ordet livspussel är lika vedervärdigt som ordet fredagsmys. Yak!

Tiden är nu - Nyårslöften inför 2013 - Ordning

Jag har aldrig begripit mig på nyår. Det är ingen solfest, ingen frälsare är född eller återuppstånden och ingen fasta är slut. Det är bara en konstruerad siffra för att hålla oss under kontroll. Gott Nytt år borde egentligen heta Gott Nytt Nu. För ingen har någonsin börjat ett godare och bättre liv nästa år eller imorgon, antingen börjar man nu eller inte alls.

Jag är ändock en envis jävel som tar detta tillfälle i akt att reviderar mina levnadsvanor. Hur gick förra årets nyårslöften? Dags att rannsaka sig ärligt och allra helst utan ursäkter.

Först av allt. Har jag sunkat ned mig värre än förra året? Nej det har jag inte. Jag vinner ingen mannekängtävling på jobbet men jag är faktiskt ganska - låt oss använda ordet intressant - intressant klädd. Ingen kan nog sätta in mig i ett fack även om ord som hippie har cirkulerat.
Just nu ser jag för jäklig ut i håret för min allra bästa frisör blev långvarigt sjukskriven och då kom jag liksom av mig. Men jag får ta tag i det omgående.

Jag har inte yogat ett pass i veckan förutom den sista månaden då jag skärpte upp mig en aning. Såg en mycket inspirerande film son jag lägger ut sist i detta inlägg och efter den skärpte jag upp mig rejält. Jag kan dock skryta med att ha gått ned de där irriterande 5 kilona i övervikt i somras OCH jag har hållit det.. Jag jobbar vidare på det här projektet med att komma i mitt livs form. Samma löfte 2013.

Jag mediterar så gott som varje dag och håller i vanan att gå upp en halvtimme tidigare så gott som varje morgon. Jag är snart Buddha och jag gillar det. Fördelarna är så många och nu har jag hållit på så länge att det blivit en vana på riktigt.

Så var det då den där jävla röran. Jag har rustat upp och gjort ett eget rum här i huset under året som gick så det har faktiskt blivit ett fall framåt. Men det är mycket kvar att rensa och röja i. Och det som är rensat måste hållas efter löpande. Det här löftet är ta mig fan det svåraste jag har haft någonsin tror jag - det är nästan värre än det vara att "sluta oroa mig". Kämpar på!

Sedan har jag blivit ännu mer kreativ 2012 och jag har gått på kurser och jag har målat tavlor detta år. Första helgen i februari ska Kokospelle vara med på en liten samlingsutställning på Vinterspår. DET är STORT! Och fler projekt skall det bli. Jag ska måla hela året och fota.

Eftersom jag nu mediterar av bara farten funderar jag på om jag ska lägga till ett nytt löfte eller om jag ska förfina de jag redan har? Vid närmare eftertanke: - Jag tror jag satsar järnet på Röran faktiskt. Jag ska fan i mig ha full koll på mina prylar innan 2013 kommit till ände. MIn tanke är att om jag får ordning på det yttre så kommer en del röra i min tankevärld att följa med. 2013 års nyckelord är Disciplin och Konsekvent. Låter fasligt trist och militäriskt men flumma kan jag ju redan till fullo.

Inspireras av denna man:
http://youtu.be/qX9FSZJu448

Året som gick - 2012

Nu är det förvisso någon dag kvar på 2012 men om det händer något uppseendeväckande där så lovar jag att återkomma.

Årets höjdpunkt har jag paradoxalt nog inte bloggat om men det var utan tvekan när pappa kom hem med en ny familjemedlem. Tessy blev medlem i familjen och förgyller nu våra liv med en till synes outtömlig energi. Och nej det är inte en egenfångad räv hon leker med utan en nu ganska sliten mössa.

Årets andliga insikt är utan tvekan lärdomarna från boken "Wisdomkeepers" och "Travel in a stone canoe" som lärde mig det här med "signs". Några har jag berättat om här i bloggen men några på samma tema är så djupt personliga att de inte lämpar sig för en offentlig blogg. De inläggen hittas under etiketten Signs

"On the path of the wisdomkeepers there is no failure; there is only the closing of one possibility and the opening of infinite others"

Årets utenatt var utan tvekan Nittbo - en sådan vacker kväll i början av sommaren. Tyvärr vad de inte så många i år att de får en egen krönika - det flöt inte på med passande helger. Här får vi se till att det blir en bättring till 2013 då lilla Tessy nu fått lite längre ben. Men de vi gjorde är  värda att nämna. Årets blöta på Gårdvikaberget, tälttesningen på Gårdvika, det sjungande sjöodjuret vid Vassla och så en favorit i repris Eskils koja i januari.

Bloggmässigt känns 2012 som ett mellanår med ganska få inlägg och kanske det symboliserar det här året ganska bra. Det är som att det aldrig lossnade riktig, som att det inte blev av eller att det rann ut i sanden. Inte ens den där undergången som det talades en hel del om blev av utan det rullade på som ingenting hade hänt och tja det har det ju inte heller........ inte ens en skakning. Så det får sammanfatta året 2012 som gick.

Vintermålning

Jag kan tyvärr inte minnas om jag gav som nyårslöfte att jag skulle måla mer tavlor i år men jag hoppas det. För jag har målat en hel hoper tavlor. Jag målar och målar både hemma och i Maria Gotthards- Frimodigs öppna ateljé.