Framtida drakbo?

Jag skulle egentligen vilja skriva något djupt och insiktsfullt men för närvarande känner jag mig ganska ytlig och jordnära eftersom dagarna mest tillbringas djupt i myllan samt vid vatten.
Juli - som en god vän träffande kallade för "spenatmånad"- är för övrigt tämligen slätstruken. Vid dammen är det dock inte slätstruket för där händer det grejer och sedan starten i våras har det onekligen skett en hel del. För eventuellt nytillkomna läsare är här en repris på en bild
Före :
Efter:
Och så måste jag bara visa den här gynnaren. Den upptäckte pappa och jag i båten på en fisketur. Den hade antagligen klättrat upp på vassen invid båten och trillat i. Det var ett pyssel att hålla reda på den i botten bland gäddor, stövlar och drag. Men det klarade sig helskinnad tillbaka till land och blev där utsläppt på stranden. Den vandrar nu förhoppningsvis de 500 meterna till min damm istället för att vara vid sjön- det måste vara mycket säkrare.

På vargspan bland kullersten och gamla trähus

Det blev ingen uteliggarnatt i juni. På sommaren är det så mycket natur ändå på något vis. Dessutom är hela naturen full av kryp. Det finns enligt min syster 80 olika sorters knott, bara så ni vet. Jag upprepar: 80 olika modeller av knott! så alltid är det någon som är i farten.

Istället gjorde min pappa och jag precis tvärtom i slutet av juni. Vi åkte en dag till Sveriges största stad för att promenera. Där är garanterat knottfritt och paradoxalt nog tycker jag om att anonym vandra på kullerstensbelagda gator mellan höga hus som kontrast någon gång ibland.
Fast en sak räknade vi listigt ut, nu skulle vi väl ändå kunna få se varg? I en inhägnad på Skansen ska de väl ändå inte gå att missa? Men helt stört omöjligt verkar det vara att få syn på en - för inte ens i hägnet på Skansen lyckades vi. Det enda som hände var att en skata lyckades bajsa på mig där jag stod och stirrade in över staketet.

En härlig dag i stora staden men det är ändå skönt när det börjar glesna mellan husen upp mot de mörka bergslagsskogarna.