Någon gång strax före jul övervägde jag i ett svagt ögonblick att börja gilla snö på vintern och jag uttalade det dessutom högt vid något tillfälle. Det fick Kung Bore att gå i fullständigt spinn och snön vräkte ned dag ut och dag in. Det fick mig att ångra än en gång att jag inte kan hålla truten. Det hjälpte inte att jag flera gånger sade:
- Jag tar tillbaka.
- Jag tar tillbaka.
Det är fortfarande vitt överallt och nästan en halvmeter snö på vissa ställen och det är nu början på april. Det blev en vit påsk i år för första gången på många år.
Nu börjar ändå våren att anas i södersluttningarna fast jag trodde där ett tag att det skulle vara vinter för alltid. Men gumman Tö vågade sig fram till sist om än tveksamt.
1970 (jag tror det var då) var det iallafall lika vitt om inte vitare än denna påsk? Här är beviset då min lillasyster och jag för oss redo för 1970 års påskpromenad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar