Idag började skatorna pyssla och städa med sitt bo i rönnen. Detta trots att det ligger en halvmeter snö uppe på det. Det grejade med kvistarna och stoppade och donade och verkade inte tycka att den där snöhögen var så petnoga.
När man mockar skit inkluderande blött sågspån samt kör skvimpiga vattenhinkar dag ut och dag in i tjugogradig kyla byggs det långsamt och ihärdigt på ett islager i botten på skottkärran. Det hade hunnit bli ungefär en decimeter tjockt sedan mitten på december och satt som berget. Kärran blev tyngre och tyngre och rymde samtidigt mindre och mindre då jag drog runt på den fastfrusna gamla isen. Jag har den sista veckan försökt att ställa den i solen för att det förhoppningsvis skulle smälta lossna utan framgång. Men idag hände det äntligen. När jag kom ut vid 15 tiden och hackade spaden i kanten på isklumpen gled den ned på marken och skottkärran blev med ens ca 9 kilo lättare. DET är ett vårtecken som heter duga.
4 kommentarer:
1 plusgrad här vid lunchtid! Kanske klarar vi oss från inlandsisen nästa år, trots allt.
Har ett tips inför framtida isbildningar; varmvatten! Isen släpper så fint och du kan börja om från början igen :)
Bra för nu samlas det på vårtecken...skatorna var oense idag igen och det förde ett himla liv...Jag såg dom dock inte...Stackars de små liven nu när det ska vräka ner mera snö på dom...misstänker att de inte har byggt tak på boet...Jag är lite svag för skator och tycker att de är så speciella...
Kram från Malin
Benita: Ska jag hälla varmvatten i eller på utsidan? Går det att reparera när ismissären redan är ett faktum eller krävs löpande varmvattenunderhållning.
Malin: Det finns mycket magi runt skator och man ska vara glad när de bygger runt huset. Det för lycka med sig. Att riva ner skatbon däremot som vissa puckon gör är att utmana ödet rejält. Vi är väldigt svaga för skator i vår familj också :-)
mer snö ja usch det här smälter väl inte ens till sommarsemestern
Skicka en kommentar