I filmen "what the bleep do we know" belyses frågan om vad som är verkligt och inte. Vi ser genom ögats lins men bilden vi ser skapas i den bakre delen av hjärnan. Mätningar har gjorts vilket visar att om vi ser en viss bild med ögat så aktiveras vissa delar av hjärnan. Samma delar aktiveras dock om vi vid ett senare tillfälle sluter ögonen och föreställer oss samma bild.
vilken bild är då mest verklig?
Det finns också en teori att det vi inte kan tro på kan vi inte se eftersom hjärnan inte kan hantera det. När Columbus kom till Karibien kunde ursprungsbefolkningen först inte se några skepp, de kunde dock se de underliga formationerna på vattnet som skeppen skapade. Det vi inte kan föreställa oss, tro på det skulle vi alltså inte kunna se.
Vilket skulle kunna förklara varför vissa "ser" spöken där andra inte ser det minsta konstligt.
Det handlar enligt denna teori inte om att jag tror det när jag ser det utan jag kommer att se det när jag tror på det.
I kvantfysiken har man upptäckt partiklar som så att säga kommer och går. Enligt den grundläggande fysiska regeln kan inte energi försvinna utan endast omvandlas till någon annan energi. Men ändock finns det partiklar som tycks försvinna spårlöst för att sedan dyka upp igen. Kvantfysiker har därför en teori om ett paralellt universum där man undrar ungefär samma saker. Att var tar dessa partiklar vägen när de bara försvinner "i tomma intet"? Partiklar kan också befinna sig på två platser samtidigt trots att det är exakt samma partikel. Svårt att föreställa sig eller hur?
Det mesta vi betraktat som sanningar i historien har visat sig vara felaktigt vid senare tillfällen och varför skulle det vara på nåt annat sätt i vår tid?
http://www.whatthebleep.com/reviews/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar