Petter Westerman ställer i sin debattartikel i dagens aftonbladet 2007-11-22 ” Hur många av de saker som du gör på din fritid är det ingen som tjänar pengar på?” Frågan är ställd mot bakgrund om det nya mansidealet åtminstone enligt kapitalet där män blir modemedvetna och sminkar sig. Att män är klädsnobbar och sminkade är väl i och för sig inget nytt men nu i ekonomins tidsålder är det ett sätt för företagen att tjäna nya, friska pengar på. Detta får mig förutom själva grejen med att man börjar rikta in sig på män beträffande smink och sådan prassel, att fundera på vilket sätt andra tjänar pengar på mig.
Jag är inte en person som ser en dag på närmaste köpcenter som en lyckad dag. Dit åker jag för att jag ibland måste ha vissa saker, för att det är något jag verkligen behöver och tro mig (pulsklockan till trots) det är mycket man inte behöver.
På min fritid gör jag många saker bland annat rider jag. Hästar, sadlar och foder till denna hobby kostar förvisso en jävla massa pengar men det är inte pengar som går till börsnoterade företag i första hand. Fast det finns ett och annat företag som försöker få mig som hästägare att byta täcken varje år i en ny modefärg med matchande benlindor och visst finns det företag som anser att vanliga jeans inte går att rida i men det kastar jag i papperskorgen. Ingen av dom har tjänat så värst mycket pengar på mig och mina, nu inför vintern av vinterpäls lurviga hästar. Både jag och hästarna vill helst vara skitiga i stallet och det krävs ingen moderiktig jacka och täcke till det. De som säljer foder och veterinärer och hovslagare och liknande saker gör sig dock en och annan slant på mig då jag är mycket noga med sådana saker. Visst tjänar någon pengar på mig men det är förhållandevis marginellt. Att veterinären och hovslagaren måste ha sin lön är väl i det närmaste att betrakta som självklart och inget som stör mig det minsta.
Jag springer och promenerar i skog och mark. Fullständigt avgiftsfritt om jag bortser från löparskor någon gång vartannat år, den omtalade pulsklockan samt medlemsavgiften till byföreningen (100 kr!) för att jag använder deras elljusspår den mörka tiden av året. Jag stickar tröjor och målar, umgås och äter och dricker och inte för att det är helt gratis precis men det är inte så värst kommersiellt heller. Jag har enkla produkter i badrummet ofta alternativa antroposofiska utan alltför mycket kemi.
All reklam har jag sagt upp då reklamen enligt uppgift kostar oss i snitt ca tre månadslöner(!) om året. Om reklamen upphörde skulle vi allihop kunna leva på en tjänst på 75%! På så vis skulle vi få ännu mer fritid att antingen shoppa för om vi nu har det som vårt kall i livet men alternativt kan man använda tiden till att göra något som fortfarande är relativt billigt. Meditera, göra yoga, dansa, vandra, sjunga, umgås och läsa böcker. Handla ekologiskt. Handla rättvisemärkt!
Håll i dina pengar, bli medveten och fundera på när du konsumerar VEM som gynnas av att jag köper detta. Lägg dom på sådant som får bra återverkningar och ger ett bra snurr. Undvik om du kan stora kommersiella företag med mycket TV-reklam och sådana som fyller din brevlåda med inplastade blanka papper.
http://www.konsumentsamverkan.se/
http://www.aftonbladet.se/debatt/article1222163.ab
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar