torsdag 26 augusti 2010

HSP


Jag har skaffat mig en diagnos. Äntligen har jag tack vare Sanna Ehdins blogg fått några bokstäver på det som jag haft i 46 år men inte kunnat sätt ord på. Något som jag bitvis har lidit av och använt mycket tid och kraft till att lära mig hantera.

Jag är en HSP - Higly Sensitive Person

Nu vet jag varför jag blir utmattad av att umgås med normala trevliga människor längre stunder än cirka tre till fyra timmar, varför jag helst tar egen bil när jag ska någonstan (det är för att kunna fly när det blir för mycket), varför jag tankar energi när jag är ensam och inte tillsammans med andra, varför jag som barn hellre satt inne för mig själv och pysslade istället för att vara ute och leka med andra barn (Tack gode Gud att dagis inte var uppfunnet på 60-talet och att jag hade kloka föräldrar) och många, många andra saker som jag känner igen. När jag gjorde testet fick jag nästan alla rätt. 23 av 27 möjliga så på sätt och vis är de få saker som inte stämde nästan mest intressant...
Jag är nämligen inte speciellt smärtkänslig (snarare tvärtom), jag är inte känslig för koffein då jag är totalt odisponerad för droger av nån sort och jag reagerar inte speciellt på att vara hungrig utan blir bara lite matt och jag kunde faktiskt gå in i mig själv även när det var rörigt omkring mig t.ex. när jag gick i skolan bara jag blev lämnad ifred.

HSP är ingen sjukdom då ca 15-20 % av befolkningen har det men det är tillräckligt få för att bli missförstådd av många.

Tror du också att du är HSP Läs mer om det på nedanstående länkar:

http://www.hsperson.com/
http://www.highlysensitivepeople.com/

Jag förstår faktiskt hur lättade människor känner när de äntligen får en diagnos som ADHD, Aspergers eller något annat....

3 kommentarer:

Ylva sa...

Nej inte du också! Vad är det för mening med alla dessa diagnoser, kan man inte bara tycka att man är djäkligt bra och speciell utan en massa "ursäktande" diagnoser.
(fast det är ju frestande att ta det där testet :-))

Kokospelle sa...

Jodå jag också...

och tänka sig....

"WooOoh ooh I like it"

Det "ursäktar" ingenting men det förklarar en hel del som jag kämpat med och det känns faktiskt rätt skönt.
Ta det där testet du... ;-)

Ylva sa...

Törs inte, tror man kan bli "diagnosknarkare", som måste ha fler och värre diagnoser vartefter