fredag 4 juni 2010
......och allt du önskar skall du få
Man ska vara försiktig med vad man önskar. När jag var 14 år ville jag bli veterinär men betygen räckte inte till så jag hamnade på en personalavdelning istället. Föga anade jag att jag nästan skulle bli fullärd på hästens alla sjukdomar innan jag fyllt femtio.
Mina hästar har snart gått igenom "Hästens sjukdomar" från A till Ö.
Vallacken Kokopelli har testat de flesta och det mesta.
Han startade upp med en Inflammation i en Tillväxtzon när han var ett och ett halvt. Djursjukhus och Finadynebehandling, han blev sparkad på frambenet och fick Lymfangit (läkte ut tack vare att vi promenerade en hel dag och en halv natt.
Han fick infektion när han kastrerades då jag fick ge sprutor stora som hus två gånger om dagen i nästan en vecka.
Han har blivit sparkad av min andra häst på Framknät inte en gång utan vid två tillfällen så att det blivit som en fotboll (penicillinsprutor två gånger om dageni nästan en vecka) och på hasen så att hela benet svullnat (ännu mer penicillin) och han varit nästan blockhalt och man förundras över att åtminstone några ledben fortfarande är hela. Han har skurit upp sig ovanför ögat vid två tillfällen och en gång fick han aktutransporteras från betet för att sys. Penicillinsalva. Eftersom jag även behandlat en pytonorm som haft lunginflammation en gång med penicillin sprutor vet jag hur man ger penicillin och även hur man INTE gör.
Sista sparkskadan fick nämligen Kokopelli en penicillinchock när jag träffade en blodåder sedan dess har han av någon märklig anledning inte behövt penicillin nåt mer. Jag ryckte då bakskorna på min andra häst vilket kan ha medverkat en del.
En midsommarhelg tillbringade jag med ett tjockt bakben i sommarhagen och tvättade och gjorde omslag när han trampat in en flis. Då lärde jag mig att göra jodopax och asolspritsomslag men även hur man undviker att bli sparkad.
Han har också åkt fram och tillbaka till djursjukhuset som fyraåring med kotledsinflammation i båda frambenen, sprungit ikull en veterinär vid böjprov och varit med om att tappa ett hjul på transporten på en av resorna dit. Det var den gången jag bad att det skulle ge mig lugnande medel istället för att ge hästen.
Han har röntgas och sprutats med diverse medikament.
Han har också haft mugg och vid ett tillfälle lyckats med ett spiktramp som med en hårsmån bommade vitala hovdelar. Märkligt nog har han aldrig haft hovböld trots en usel hovkvalité men sömtryck har vi haft.
När Kokopelli är frisk mellan varven tar det lilla stoet vid. Hon är född med sommareksem som jag kan en hel del om vid det här laget. Sedan fick hon en snöig vinter kolik (dock inte värre än att vi redde ut det själva) men det var på håret att magen kom igång.
Hon har fått närapå mjölkstockning fast hon aldrig haft föl då hon blev skendräktig så att det gick att mjölka henne.
Hon lyckades sedan få Erlichia som är en fästingburen sjukdom går även under namnet Anaplasma. Distriktsveterinärerna tycket det var ett "intressant fall" eftersom hon var den första i Bergslagen som hade fått Erlichia 8-/.
Nu har hon toppat med Fång vilket väl är värst hittills och jag håller nu på att läsa på som bäst om ämnet.
Jag vill inte längre vara veterinär.....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Du har alldeles för bra minne bara, sådant där ska man förtränga vartefter :-)
Skicka en kommentar