När jag var barn tittade jag som många andra i min generation på Westernfilmer av ibland tvivelaktig kvalité - vissa var dock riktigt bra. Filmer som ibland sändes i någon av de två kanalerna TV1 eller TV2 - det fanns som bekant bara två kanaler på 70-talet. Jag gillade westernfilmer ganska mycket fast det var alltid två saker som störde mig.
Det ena var att jag tyckte att de ryckte och slet alldeles för mycket i sina hästar och ibland galopperade de i nedförsbackar vilket jag fått lära mig på ridskola att det var strängt förbjudet.
Det andra och kanske mest förbryllande var att jag hela tiden tycktes hålla på "fel" lag. Jag hejdade nämligen alltid på Indianerna trots att Hollywood på den tiden för det mesta ansträngde sig för att framställa dom som ohyfsade vildar. Redan vid 11 års ålder hade jag alltså koll på att det var indianerna som hade rätten på sin sida och inte de vita nybyggarna. Kruxet var att indianerna förlorade varenda gång! Jag misstänker starkt att jag var indoktrinerad av mina föräldrar som också gjorde det, även dom på den tiden utan att ha en aning om varför?
Men som vuxen och med ett helt släktregister till förfogande blev det lättare att inse varför. Därför att min släkt en gång upplevt samma sak. Att på mödernet ha blivit fråntagen rätten till sitt eget land och sitt språk som skogsamer i Lappland. Eller på fädernet där vi misstänker via släktforskningen på min farmors sida att de längre tillbaka inte hade nåt land överhuvudtaget ut. Därför talar jag nu svenska, skriver enbart på svenska och bor i en röd villa med vita knutar någonstans i mellansverige utan att aldrig någonsin egentligen ha känt mig som Svensk?!
Ugh!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar