De dödas fest

Ikväll är det Halloween den 31 oktober vilket i år lämpligt sammanfaller med Alla helgons dag. Förr i tiden - före 1953 var Alla Helgons dag precis som Halloween en helg som alltid inträffade samma datum. Alla helgons afton (All Hallow´s eve) den 31 oktober och Alla helgons dag den 1 november men så var det väl nån politiker eller industripamp som kom på att "det passade bättre in i arbetsveckan" att alltid lägga den på en lördag. Jag bara undrar? Mot bakgrund av mitt förra inlägg - varför protesterade de inte hårdare mot denna helgdagsstöld eller gjorde man det?

Tack och lov är den amerikanska seden på väg tillbaka med lite mer glam, pumpor och dödskallar. Personligen skulle jag även önska lite mer mexikansk touch på det svenska Alla Helgon firandet.

Där firas de döda som tros komma tillbaka denna dag och besöka sina släktingar. Det dukas för extra platser då de kommer för att ta del av den mat och dryck de behöver och saknar från jordelivet och för att återse sina levande anhöriga igen. Den 1 november hedras döda barn och den 2 november de döda vuxna och även om jag egentligen inte är mycket för partaj är det något i detta som tilltalar mig. Döden är så tabu i detta land att vi gärna skuffar undan den och undviker att tala om den. I mexico och i delar av sydamerika är det också vanligt att man vakar på kyrkogårdarna under natten; hela familjer sitter runt gravarna, man småpratar och minns de döda. Lite mer party med tårblandat skratt skulle lätta upp ....

Jag köpte blommor och ställde på matbordet helgen till ära och ikväll har jag varit på en promenad till kyrkogården och tänt ljus på mina döda anhörigas gravar. Det var fullmåne och sagolikt vackert denna vindstilla och milda helgonnatt.

Solens år - en hednisk resa

De flesta av de helger som vi idag firar har sin grund i solåret. Den 1 november dör solen för att födas på nytt på vintersolståndet och göra ett år för att sedan dö igen nästa 1 november.

Kyrkan har idag gjort anspråk på de flesta av våra ursprungliga helger och gjort mässor av dem, samt kidnappat en och annan gudinna och till och med arbetarrörelsen har varit med och gjort en av dessa solhelger till "sin" här uppe i norr.

Solåret för hedningar och kristna

1 November Samhain (halloween)

Nu befinner vi oss exakt mittemellan höstdagjämning och vintersolstånd. All Hallow´s Ewe som blev halloween är inget amerikanskt påhitt som många tror Halloween startade i Europa, for över havet och är tillbaka med pumpor och "trick´n´treat".

Det har alltid varit de dödas fest. Väven mellan världarna nu är som tunnast då vi går in i mörkertiden.

Stora helger tog kyrkan fasta på och gjorde om detta dödsfirande till något mer sakralt men ändock samma tema. Alla helgons dag med ljuständning på gravar och uppläsande i kyrkan av de som dött under året.

21 december (Yule)

Vi är då framme vid vinstersolståndet. Här firades det stort långt innan någon Jesus ens var bebådad. Den tidiga kyrkan var dock inte dumma i huvudet så eftersom det redan var partaj i romarriket den 25 december till solens ära lade man listigt Jesus födelsedag där och Yule blev Christmas. Kristen Mässa. Här i Sverige blotade (offrade) vi för att solen skulle återfödas (vilket fungerade varje gång).

Det kristna temat passade perfekt, ljuset (Kristus - solen) föds/återvänder till jorden.

1 februari Imbolc

Mittemellan vintersolstånd och vårdagjämning. Den celtiska gudinnan Bridget helg som Kyrkan kidnappade och gjorde helgon av. Det blev sedan Kyndelsmäss tillägnad Jesu Moder. Ljusbärarhelg. Protestanterna tyckte dock att den fortfarande var för hednisk och tonade ned den men den finns ännu i vår almanacka.

I solåret firades att våren vaknade under den frusna marken. Tackorna får sina lamm den här tiden . Börjar mjölka igen.

21 mars Ostara (easter -påsk)

Vårdagjämning, en tid att så (lite tidigt i norra Sverige kanske men ändå). Nu började hönsen värpa igen och vi äter därför ägg. Det sker en återfödelse i naturern och det är helt genialt att göra en ny koppling mellan kristus och solen. Han uppstår på den tredje dagen som är påskdagen som alltid infaller den första söndagen efter fullmånen på eller efter den 21 mars. Klockrent!

Här är månen inblandad av någon anledning jag inte vet (och det stör mig en aning).

1 maj Beltaine, fruktbarhet och hänryckning.

Mittemellan vårdagjämning och sommarsolstånd.

Den här helgen lät kyrkan bli, åtminstone förr i tiden men dom ligger i, den var kanske alltför magstark trots allt för nu förenas solguden med moderjord i fruktbarhetens tecken och majstången (hos oss längst upp i norr j.f. midsommarstång), en stor penis nedkörd i marken med vidhängande kulor (kransar)

Men den här solhelgen snodde arbetarrörelsen istället av någon outgrundlig anledning och gjorde till sin. Vi tänder dock fortfarande eldar på valborg, skrämmer häxor och sjunger in våren och ber om god skörd.

21 juni Midsommar.

Sommarsolstånd.

Nu står Solen som högst och starkast.

Midsommar gick både den katolska och protestantiska kyrkan bet med liksom med 1 maj. Kyrkan jobbade dock hårt en period med att få bort firandet av midsommar (alldeles för hednisk och promiskuös även den). Nordborna blev dock inte mer kristnade än att vi behöll denna hedniska solhelg ungefär som den var. Vi kör penisen (majstång - midsommarstång) i den fruktbara marken och dansar runt den med sill och snaps och allmän orgie(?)

1 augusti Lammas

Mittemellan sommarsolstånd och höstdagjämning. Olofs mässa och Lars mässa.

Inte så stor helg idag men vi på landet vet ju vad Larsmäss är = marknad. Nu drar marknaderna igång på allvar fram till Mikaelsmäss den 21 september. Förr var det uppsägningtid för pigor och drängar mellan Olofsmäss (29 juli och Larsmäss 10 augusti). I botten ligger kopplingen till solen och till skörden.

21 september Mabon

Höstdagjämning. Mikaels Mäss

Ingen stor helg heller idag i sverige. Men förr firade Mikalsmäss som en skördefest. Den finns kvar i almanackorna. I USA däremot är Thanksgiving en stor helg denna tid och vem vet kanske gör även den en resa tillbaka till Europa precis som All Hallow´s Eve. För vi är nu snart tillbaka till den 31 oktober när solguden ska dö igen på natten till den 1 november för att födas på nytt vid vintersolståndet.

Och så firar vi (omedvetet?) solens gång över himlavalvet och den fruktbara jorden fast vi kanske bor i gatlyktors sken bland asfalt, betong och konsum? För är det inte kyrkan som tejpar över våra traditioner eller arbetarrörelsen så står Köpcentren redo...

En Gud i vår tid

Det har varit en del debatt kring detta att Svenska kyrkan äntligen fick tummen ur och lät personer av samma kön gifta sig där om de så önskar. Vissa har lite svårt att acceptera det med hänvisning till diverse bibeltexter - vissa skrivna för sisådär 3500 år sedan.
När bibeln talar om äktenskapet går man tillbaka till 1 Mos 2:18-25 om hur Gud instiftade förbundet mellan man och kvinna i tidens början. Det var ju väldigt, väldigt länge sedan och då ska vi komma ihåg att enligt bibeln fanns det bara två människor när det begav sig - Adam och Eva. Gud sade förutom detta något om att de skulle föröka sig och det gjorde de minsann - med besked. Enligt Wikipedia så beräknades jorden ha en befolkning på ungefär 6,6 miljarder människor i juni 2008 och mot den bakgrunden är det väl inte helt omöjligt att Gud kommit på lite andra tankar idag när det närmar sig 7 miljarder?

Ett tricks skulle kunna vara att Gud reviderar det äktenskap han uttalade sig om och utvidga det hela till att låta människor av samma kön gifta sig för att på något vis bromsa takten på förökningen men ändå bevara äktenskapet som idé.

Egen tideräkning

Varför ställer vi tillbaka klockan på hösten så att kvällarna blir ÄNDÅ mörkare. Här måste man väl ändå ha gjort ett tankefel.
Det vore väl bättre att istället flytta fram den en timme till när kvällarna blir mörkare och mörkare? För att fortsätta att få lite ljust efter jobbet.

Ett år struntade jag i att ställa tillbaka min egen klocka och försökte att åtminstone fortsätta med det vi kallar för sommartid rent privat hela året, fast det blev minst sagt lite trassligt och jag virrade till det emellanåt när jag fick frågan om vad klockan var och jag kom emellanåt för tidigt till vissa möten och träffar.
Min mormor hade en alldeles egen sommartid året runt i Lappland när det förra seklet var ungt. Då var det bara när hon skulle träffa prästen eller skolläraren som hon fick tänka till och gå på det vi kallar för "normal"-tid(?) annars hade hon en alldeles egen tid.

Ett finns en lucka i ekorrhjulet

Det bästa med att sova ute är att det blir som en fallucka i ekorrhjulet. På ett litet kick har man sladdat ut ifrån det vanliga varvet och får en minisemester fjärran från sus och brus. Tiden stannar upp för en stund och tillvaron ter sig helt plötsligt ganska okomplicerad. Ett avhopp från finanskriser och löpsedlar om så bara för ett knappt dygn.
Det är ett sätt att påminna sig om att vi klarar oss med mindre. Gott sällskap, lite värme runt en lägereld, någonting att äta och en plats att sova.

Dimhöljda mossar på Kindla i Oktobernatten

Det blev ännu en sväng till Kindla naturreservat denna gången till Kindlamossens vindskydd.

Det var ganska klafsigt att komma dit. Spångarna länsstyrelsen lade på mossarna hade sjunkig ned i leran och vi fick treva oss fram för att komma över på vissa ställen.

Väl där visade senhösten sig från en av sina bästa sidor.

På menyn fanns till förrätt fiskpinnar från Pekås med Euroshoppers BakeOff bröd (det går väl....) men gick inte upp emot köttfärs-kebaben som min pappa gjort - helt suveränt goda. En kravmärkt Åbro sigill som måltidsdryck. Det börjar bli riktigt mörkt nu i slutet av oktober och det redan tidigt på kvällarna .

Vindskyddet på Kindlamossen är ett av de bästa, bra att sova i med rejält golv och eldstaden ligger precis under tak.

"Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr."
Karin Boye

Mer bilder finns här:

Kindlamossen

Först och duktigast till slutet vinner?

När jag nu ändå är inne på egospåret. Ibland talar jag högt med mig själv. I mobiltelefonens tidsålder gör det inte så mycket för ingen tänker på det nu när folk går runt på stan med hörlurar i örona och talar oavbrutet ut i tomma intet. De flesta förutsätter då att personen talar i telefon även om så inte alltid är fallet.
Det är alltså ingen som reagerar på att jag går och pratar med mig själv speciellt inte här på landet i oktobermörkret... Vi är dessutom redan kända för att vara lite tossiga här borta i
o-ävla?
Anledningen till att jag talar högt med mig själv det är att jag ibland måste påminna mig själv högt och ljudligt om att jag duger och att jag är helt ok. (Eftersom ingen annan gör det)
Ibland glömmer jag nämligen bort det och försöker ta hem poäng i prestationsrallyt.

- Ta det lugnt!

- Det räcker nu! (här måste man låta sträng)

- Coola ned! Slappna av tjejen!

- Det är helt ok!

För tänk! Ibland behöver jag inte ens göra "mitt bästa" vilket många av oss fått lära sig utan ibland duger det faktiskt att göra det tillräckligt bra (för vem orkar göra sitt bästa hela tiden? Räck upp handen). Eller för att dra det till sin spets - rentav vara ett riktigt klantarsel.
I grund och botten är jag helt ok och duger ändå och det gör du med.

Bara mitt - egotripp

Att ha en egen blogg är verkligen en sagolik egotripp. Här får jag göra precis som jag vill.
Skriva om vad jag vill, stava som en kråka, formulera mig som en kratta, lägga in vilka bilder jag vill och välja ämnen huller om bladder. TA bort, ändra och lägga till. Kort sagt: Jag bestämmer! Andra kan visserligen ha synpunkter på vad jag lägger ut, men det är en helt annan sak.

På många andra ställen här i livet vill för det mesta "någon annan" ha ett ord med i saken. Lvet är i det stora hela är för det mesta ett evigt kompromissande och anpassande: I hemmet (om jag inte är det ultimata singeln som saknar mamma och då menar jag även föreställningen om en mamma som håller koll), på jobbet, i samhället, i skolan.

Jag gillar verkligen grejen med att ha ett litet utrymme i cyberspace som bara är mitt och där jag bestämmer. Jag gillar att bestämma helt någonstans!
Jag har förvisso ett öppet forum men skriv nåt som jag inte kan stå ut med - så klick, klick, borta, borta. Det är bara att deleta. Jag, jag, jag, min, min, mitt YEAH!
Rekommenderas om ni inte har prövat.

Into the wild

Igår kväll tittade jag på en väldigt fin film som jag hyrt på DVD. Slutet hade väl kunnat vara lite roligare men bortsett från det var det en väldigt fin film med bra musik. Filmen heter "Into the wild" som är inspirerad av den sanna historien om Christopher McCandless (Emile Hirsch), en ung man som överger sitt bekväma liv för att söka friheten på vägarna. Hans sökande leder honom till Alaskas vildmarker där han ställs inför sitt livs största utmaning.

Idag har jag spelat en av låtarna om och om igen.

Goda råd är inte dyra

Egentligen är fler prylar det sista jag behöver då jag redan har fullt upp med att hålla reda på och hitta lämpliga platser åt mina befintliga grejor alltifrån julgransbelysningar till pastellkritor som glider omkring i huset.
Till sist gick det inte att streta emot längre. Så nu har jag en iallafall. En grön matta med små vita plastspikar på.
Efter massiva påtryckningar från en god vän har jag gett efter när jag inte längre kunde skylla på att 500 spänn var mycket pengar för en liten matta i bomull. När jag kom till jobbet imorse låg det en utriven sida från ett reklamblad på min kontorsstol med spikmatteerbjudandet 159 kr och jag insåg att det var helkört. Jag hade inte en chans jag skulle ha vita piggar i min rygg.
Fast 159 kr tycker jag att det är värt trots att jag:

1. Inte har provat den ännu klockan 23 på fredagkvällen. Jag har dock tagit ut den från plastpåsen.

2. Misstänker att tillverkningskostnaden i nåt asiatland inte är mer än högst några kronor...(?)

3. Förmodar att märket inte är det "rätta" men spikar som spikar och min rygg kan inte läsa.

Och - det är värt det framförallt på grund av att det vanligtvis är jag som oombedd delar ut råd åt höger och vänster och propsar på att andra ska testa än det ena och än det andra. Det ska bli trevlig att som omväxling vara den som följer ett råd.
Spikmatta here I come.....

Animal i örat

Jag har fått mystiska trumljud i mitt högra öra. Började förra torsdagen på kvällen. Det spelar inte i någon takt utan det här påminner mer om Animal i the Muppet show. Det konstiga är att på mornarna är showen borta och sedan återkommer Animal runt 18 tiden på kvällen och så drar det igång igen.....
Är detta tinnitus? Får jag ha det så här i resten av mitt liv?
I så fall kommer jag snart att vara galen vilket kan vara bra att veta för eventuella läsare i den händelse att denna blogg ballar ur fullständigt.

Att flyta ovanpå

Idag har jag sett min hembygd snett ifrån ovan. Jag gick nämligen upp på ett berg där jag inte varit sedan jag var i tioårsåldern och såg ut över det lilla samhället där jag växte upp och idag arbetar i. Jag kände knappt igen det från det där hållet och ändå har det inte förändrats så värst på de senaste 30 åren eller mer. Är det så det ser ut?
Bruket, hyreshusen, skolan och kvarteret där pappa bor, det enda som ändrats är väl att gamla Domus heter Pekås?
Men allt ser annorlunda ut från hög höjd, till och med mitt lilla kontorsfönster såg helt annorlunda ut. Pyttelitet på den lilla gula tegelbyggnaden.
Det är väldigt nyttigt att ändra perspektivet emellanåt, flyta lite ovanpå och betrakta livet lite snett från ovan och se helheten istället för de olika delarna.
Vi är ibland som fiskarna i havet som inte ser vattnet och havet de lever i.

Känslan är fortfarande kvar. Den är behaglig.

foto: "superted"

Livstid på torrfoder och vatten

I butikerna sitter det ibland kuponger vid vissa varor som ger några kronor rabatt. Jag får dom nämligen aldrig i brevlådan nuförtiden eftersom där sitter en liten behändig skylt "Reklam Nej Tack"
Om man läser det finstilta står det nästan alltid "Endast en gång per hushåll" på dessa rabattkuponger och så är det plats för en namnteckning. Nu undrar jag. Vem kollar det?
Kommer kupongpolisen en dag att stå på trappan med en arresteringsorder:
- Du har utnyttjat sojamjölkserbjudandet mer än gång i ditt hushåll! Du är arresterad!

Jag har nämligen köpt.......hm ??? jag vet inte hur många Alpro Soja Mjölk mot kupong och endast Gud vet hur många påsar kattmat torrfoder som inhandlats mot kupong .
Vad torrfodret beträffar kan jag dessutom ärligt säga att jag har aldrig köpt en endaste påse UTAN kupong. Jag brukar nämligen sniket ta med mig en hel bunt när det väl finns. Vad blir det för kupongstraff tro? Livstid på torrfoder och vatten?
Kanske sitter en kupongpolis just nu med grafologutbildning och tyder mina kråkfötter och kryptiska namnteckning för att se om det är mer än en gång per hushåll. Spänningen är verkligen oliiiiidlig......

Teflonminne

Ibland under dagen dyker det upp saker i mitt huvud som jag tänker att DET ska jag blogga om ikväll, men när jag väl sitter här är det helt borta. Vad var det jag tänkte nu igen?
Att jag förlägger nycklar, hattar, mobilen och byxor här och där är vansinnigt irriterande men när jag förlägger mina egna bloggidéer är det etter värre. För var ska jag börja leta?

Hunden i graven bredvid

Enligt Expressen får inte den avlidne Ulf Larsson begravas med sina hundar som han ville.

Det ena skälet är att hundar inte är folkbokförda och det måste man vara enligt lagen för att få ligga på en kyrkogård (förr skulle man vara döpt vill jag minnas och man fick inte ha tagit självmord för då hamnade man på utsidan muren - vissa framsteg(?) har kyrkan ändå gjort).

Djur ska enligt lag vara på djurkyrkogårdar.

Jag bara undrar utifrån detta - om jag nu skulle föredra att bli begravd på en djurkyrkogård istället, skulle det gå att ordna?

Det andra skälet är etiskt (?). Etik, (från gr-ethos; sed), eller moralfilosofi, sedelära, en moralvetenskap, den del av filosofin som söker besvara frågor som "vad är det goda", "vad är det rätta", "hur bör man bete sig".

Och då kan jag bara undra vad som är gott nog för kyrkan om änkan inte får strö dit lite hundaska när det är viktigt för henne att göra som den döde ville. Det är ju så rätt som nåt kan bli!

Jag är iallafall säker på att de som redan ligger på kyrkogården inte har några synpunkter om sådana petitesser som att lite hundaska skulle råka hamna på granngraven.

När graven blir gammal tar de iallafall bort gravstenen och gräver ner nån annan där. Så det blir iallafall huller om buller med tiden enligt lager-på-lager-principen.

Nåväl ,om jag var Ulf Larssons änka skulle jag skita fullständigt i lagboken en sådan här gång.

Tydligen hade de urnorna med hundarnas aska hemma i huset och hur svårt kan det vara.... Det är väl bara att ta dom till gravplatsen på kyrkogården och tappa dom, strö ut eller gräva ned askan själv. Vad ska de göra åt det? Sätta mig i fängelse? Det vore det väl förresten värt i så fall....

Jag är en ganska (väldigt :-)) skötsam och plikttrogen person. Men jag skulle utan att blinka bryta mot lagen och strö ut aska av vem det vara månde på vilken önskad plats som helst - om det är för det goda och därför kändes rätt.

Söndagseld

Idag blev det en liten eld igen. Inga stortag men en dagsutflykt med lätt packning och svampkorg till Kindlahöjden 426 meter över havet och utkikstornet där. En dag när man får tända en brasa i skogen är ingen förlorad dag. Fick lust att sova kvar trots den isiga oktobervinden men det får bli en annan gång. Skulle kanske sova i tornet ? Skulle passa i juli för däruppe borde det vara knottfritt?

Kindlahöjden ligger i Kindla Naturreservat i Örebro län. Faktablad om Kindla

Tillträde till festen

Jag hade inte tänkt nämna det här, men jag kommer inte vidare i den här bloggen utan att göra det. En god vän och en kär släkting är död. Alldeles för tidigt precis som mamma.
Mest talade vi om dagarna som kom och gick och om sånt som gjorde livet gott.

Jag kommer att sakna henne och våra stunder alldeles förfärligt.

Är döden slutet eller är det en början?

Av Karl Vennberg

"Döden är bara ränseln
som vi lägger av vid vägens slut
En blygrå skugga
som smälter ner i ljuset

Döden är bara plogen
som vänder livets mylla
Det hårda rågbrödet
som håller våra tänder rena

Döden är bara överlöparen
som visar oss vägen
En desertör
som ger oss lösenordet

Döden är bara törnesnåret
kring genomlysta blommor
Det mörka smycket
som ger tillträde till festen"

Livsfarliga verket

Nu har även WHO slagit fast det vissa av oss vetat hela tiden, att mättat fett inte är farligt. Få se vad livsmedelsverket gör nu som i dagsläget rekommenderar lättmjölk och lättmargarin även till barn? Ska de fortsätta att köra huvudet i sanden och hänvisa till sina "tusentals studier" som de sade visade på att de minsann hade rätt att skrämma folk för naturligt mättat fett.
När några forskare och läkare krävde att de skulle visa dessa "Tusentals studier" fick de slutligen fram 72 som vid en närmare granskning var mest rökridåer och faktist så gav två av dem rentav stöd för att det var nyttigt med mättat fett. Artikel i Dagens Medicin

Sedan livsmedelsverket sedan 70-talet började lägga sig i folks matvanor och förorda konstgjorda härdade margariner framför naturligt smör och dessutom 6-8 skivor bröd om dagen under denna konstgjorda margarinsörja har välfärdssjukdomarna ökat lavinartat. Fetma, diabetes och hjärt- kärlsjukdom för att nämna något.

Läs också Karin Ahlborgs krönika i Aftonbladet